Logga inRegistrera gratis
Langula för iPhone och iPad ★ 4,6Ladda ner gratis
Ett ord, 26 språk

Siffror på 26 språk

Siffror är det första man lär sig och det sista man hinner tänka på. De ska ut snabbt, i en kassa eller på en perrong, och då finns ingen tid att leta. Här ligger tio ord per språk bredvid varandra, och skillnaderna är större än man tror: ett av språken har två ord för fyra, i ett annat skiljs två siffror bara av tonen, och svenskans sju innehåller ett ljud som knappt något annat språk har.

Börja lära dig
Engelska

one

uan

Siffror

Ett ord, 26 språk

Språkentvåtrefyrafemsexsjuåttaniotio
ArabiskaوَاحِدUA-hidاِثْنَانit-NANثَلَاثَةta-LA-taأَرْبَعَةAR-ba-aخَمْسَةHAM-saسِتَّةSIT-taسَبْعَةSA-baثَمَانِيَةta-MA-ni-jaتِسْعَةTI-saعَشَرَةA-sja-ra
Bulgariskaедноäd-NÅдвеdväтриtriчетириTJÄ-ti-riпетpätшестsjästседемSÄ-dämосемÅ-sämдеветDÄ-vätдесетDÄ-sät
DanskaentotreträfireFI-afemfämsekssägssyvsyuotteÅ-deniti
EngelskaoneuantwotothreetrifourfårfivefajvsixsikssevenSÄ-veneightejtninenajntentän
FinskayksiYK-sikaksiKAK-sikolmeKOL-meneljäNEL-jäviisiVI-sikuusiKO-siseitsemänSE-i-tse-mänkahdeksanKAH-dek-sanyhdeksänYH-dek-sänkymmenenKY-me-nen
FranskaunÖNdeuxDÖtroisTRUAquatreKATRcinqSÄNKsixSISseptSÄThuitVITneufNÖFdixDIS
GrekiskaέναE-naδύοDI-oτρίαTRI-aτέσσεραTE-se-raπέντεPEN-deέξιEK-siεπτάep-TAοκτώok-TOεννέαe-NE-aδέκαDE-ka
ItalienskaunoO-nodueDO-etrequattroKUATT-rocinqueTJINK-ueseisä-isetteSÄT-teottoÅT-tonoveNÅ-vedieciDJÄ-tji
Japanska一i-tji二ni三san四jon五go六ro-ki七na-na八ha-tji九ki十dji
Kinesiska一i二er三san四si五o六ljou七tji八pa九tjjou十sjir
Koreanska하나ha-na둘tol셋set넷net다섯ta-sat여섯ja-sat일곱il-gop여덟ja-dal아홉a-hop열jal
KroatiskajedanJE-dandvatričetiriTJE-ti-ripetšestsjestsedamSE-damosamO-samdevetDE-vetdesetDE-set
LågtyskaeenentweetvedreedreveerferfieffifsösssössövenSÖ-venachtahtnegenNE-genteihntajn
Nederländskaeenentweetvedriedriviervirvijfvä-ifzeszäszevenZE-venachtahtnegenNE-gentientin
NorskaénentotrefireFI-refemfämsekssäkssjuåtteÅ-teniti
PolskajedenJÄ-dändwadvatrzytjiczteryTJTÄ-ripięćpjänjtjsześćsjätjtjsiedemTJÄ-dämosiemÅ-tjämdziewięćDJÄV-jänjtjdziesięćDJÄ-tjänjtj
PortugisiskaumundoisdojsjtrêstresjquatroKUAT-rocincoSIN-koseissajsjseteSÄ-tioitoOJ-tonoveNÅ-videzdäsj
RumänskaunuO-nodoidojtreitrejpatruPAT-rocinciTJINTJșaseSJA-seșapteSJAP-teoptnouăNO-o-ezeceZE-tje
Ryskaодинa-DINдваdvaтриtriчетыреtji-TI-riпятьpätшестьsjästсемьsemвосемьVO-simдевятьDE-vitдесятьDE-sit
SpanskaunoO-nodostrescuatroKUAT-rocincoTIN-koseisSEJSsieteSJE-teochoO-tjonueveNUE-vediezDJET
Svenskaentvåtrefyrafemsexsjuåttaniotio
Syrisk arabiskaواحدUA-hadتنينTNENتلاتةTLA-teأربعةAR-baخمسةHAM-seستةSIT-teسبعةSA-baتمانيةTMAN-jeتسعةTI-saعشرةA-sja-ra
Turkiskabirikii-kiüçytjdörtbeşbesjaltıal-TOyedije-DIsekizse-KIZdokuzdo-KOZon
Tyskaeinsajnszweitsvajdreidrajvierfi-afünffynfsechszäkssiebenZI-benachtahtneunnå-ynzehntsen
Ukrainskaодинo-DINдваduaтриtriчотириtjo-TI-riп'ятьpjatшістьsjistсімsimвісімUI-simдев'ятьDEU-jatдесятьDE-sat
Österrikisk tyskaoanso-anszwoatsvo-adreidrajvierfi-afünffynfsechszäkssiebenZI-benachtahtneunnojnzehntsen

Nära och långt bort

Nordiskt är det nästan gratis. Norskans to, tre, fem, seks, ni och ti ligger så nära svenskans två, tre, fem, sex, nio och tio att de knappt behöver läras in. Men danskan hoppar av på två ställen: syv där svenskan har sju, och otte [OD-de] där svenskan har åtta. Det är just de orden som blir fel när man gissar sig fram.

Japanskan har i stället två ord för samma siffra. 四 kan läsas shi eller yon, och 七 kan läsas shichi eller nana; det kortare alternativet undviks ofta, eftersom det låter som andra och mindre trevliga ord. Även 九 har två läsningar, ku och kyū. Vilken man väljer beror på vad som räknas.

AnnonsLär dig utan annonser

Ljuden i siffrorna

Arabiskans ثَلَاثَة [ṯa-LĀ-ṯa] ramas in av ṯ, ett läspljud där tungspetsen ligger mellan tänderna. Svenskan har det inte alls, och svenskar byter det mot t eller s. Samma ord har dessutom tyngden på mittstavelsen, och i خَمْسَة [ḪAM-sa] möter du ett skrapande ḫ direkt i början.

Kinesiskans siffror skiljs delvis bara av tonen: 四 [sì] faller, medan 十 [shí] stiger, och förväxlar du dem betalar du fel pris. Polskans pięć och dziesięć slutar båda på ett tje-liknande ljud efter en nasal vokal, och ukrainskans п'ять [pyat'] har en apostrof som betyder att p och ja inte ska smälta ihop.

Typiska svenska fel

Svenskan saknar ts och det tonande s:et, och båda dyker upp bland siffrorna. Italienskans cinque [TJINK-ue] och dieci får svenska tje-ljud i stället för de hårdare italienska, och rumänskans zece [ZEH-cheh] börjar med ett z som ska surra, inte med ett vanligt s.

Betoningen är den andra fällan. Turkiskans yedi [ye-dí], sekiz [se-kíz] och dokuz [do-kúz] har alla tyngden sist, men svenska öron flyttar den till början. Franskans un är en nasal vokal utan ng-ljud på slutet. Finskans yksi och kaksi [KAK-si] är däremot lätta: betoning först, precis som i svenskan.

Korta samtal ur vardagen

I ett bageri i Rennes

  • KundenTrois croissants, s'il vous plaît.Tre croissanter, tack.
  • BagarenTrois, voilà.Tre, varsågod.

På en marknad i Chengdu

  • Försäljaren三十块。Trettio kuai.
  • Kunden十块可以吗？Går tio kuai bra?

Vid biljettluckan i Tammerfors

  • ResenärenKaksi lippua, kiitos.Två biljetter, tack.
  • KassörenKaksi lippua, tässä.Två biljetter, varsågod.

I en taxi i Ankara

  • ChaufförenBeş lira.Fem lira.
  • PassagerarenBuyurun, beş lira.Varsågod, fem lira.
AnnonsLär dig utan annonser

Vanliga frågor

Varför har japanskan två ord för fyra?
四 kan läsas shi eller yon. Den kortare läsningen låter som ord man helst undviker, så yon används ofta i stället, särskilt när man räknar högt.
Vilka siffror är lättast att höra fel på kinesiska?
四 [sì] och 十 [shí] skiljs främst av tonen: den ena faller, den andra stiger. I en bullrig butik är det lätt att ta fel.
Vilka siffror liknar svenskan mest?
De norska. To, tre, fem, seks, ni och ti ligger mycket nära de svenska formerna, medan danskans syv och otte går sin egen väg.

Lär dig språket, inte bara ordet.

Börja lära dig