langula
Engelska
red
rädFärger
Ett ord, 26 språk
Färger på 26 språk
Färgord verkar självklara tills man jämför dem. Var gränsen mellan blått och grönt går är inte lika i alla språk, brunt heter kaffefärgad i flera av dem, och orange är nästan överallt uppkallat efter frukten. Dessutom byggs namnen olika: i vissa språk är färgerna vanliga adjektiv som böjs, i andra sammansättningar med ordet för färg. Här hör du hur 26 språk namnger de nio färgerna på sidan.
Ett ord, 26 språk
| Språk | röd | blå | grön | gul | svart | vit | brun | grå | orange |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Arabiska | أَحْمَرAH-mar | أَزْرَقAZ-rak | أَخْضَرAH-dar | أَصْفَرAS-far | أَسْوَدAS-uad | أَبْيَضAB-jad | بُنِّيّbon-NIJ | رَمَادِيّra-ma-DIJ | بُرْتُقَالِيّbor-to-ka-LIJ |
| Bulgariska | червенtjär-VÄN | синsin | зеленzä-LÄN | жълтjolt | черенTJÄ-rän | бялbal | кафявka-FAF | сивsif | оранжевo-RAN-djäf |
| Danska | rødröd | blå | grøngrön | gulgol | sortsåd | hvidvid | brunbron | grå | orangeo-RANG-sje |
| Engelska | redräd | blueblo | greengrin | yellowJÄ-lou | blackbläk | whiteuajt | brownbraun | greygrej | orangeÅ-rindj |
| Finska | punainenPO-na-i-nen | sininenSI-ni-nen | vihreäVIH-re-ä | keltainenKEL-ta-i-nen | mustaMOS-ta | valkoinenVAL-ko-i-nen | ruskeaROS-ke-a | harmaaHAR-ma | oranssiO-ran-si |
| Franska | rougeROJ | bleuBLÖ | vertVÄR | jauneJON | noirNUAR | blancBLAN | marronma-RÅN | grisGRI | orangeå-RANJ |
| Grekiska | κόκκινοKO-ki-no | μπλεble | πράσινοPRA-si-no | κίτρινοKIT-ri-no | μαύροMAV-ro | άσπροASP-ro | καφέka-FE | γκριgri | πορτοκαλίpor-to-ka-LI |
| Italienska | rossoRÅS-so | blublo | verdeVER-de | gialloDJAL-lo | neroNÄ-ro | biancoBJAN-ko | marronemar-RO-ne | grigioGRI-djo | arancionea-ran-TJO-ne |
| Japanska | 赤a-ka | 青a-o | 緑mi-do-ri | 黄色ki-ro | 黒ki-ro | 白tji-ro | 茶色tja-i-ro | 灰色ha-i-ro | オレンジo-ren-dji |
| Kinesiska | 红色hong so | 蓝色lan so | 绿色ly so | 黄色huang so | 黑色hej so | 白色paj so | 棕色tsong so | 灰色huej so | 橙色tsjong so |
| Koreanska | 빨간색pal-gan-säk | 파란색pa-ran-säk | 초록색tjo-rok-säk | 노란색no-ran-säk | 검은색ka-mon-säk | 하얀색ha-jan-säk | 갈색kal-säk | 회색hue-säk | 주황색tjo-huang-säk |
| Kroatiska | crvenTSER-ven | plav | zelenZE-len | žutjot | crntsern | bijelBI-jel | smeđsmedj | siv | narančastna-RAN-tjast |
| Lågtyska | rootrot | blau | grööngrön | geelgel | swartsvart | wittvit | bruunbron | grau | orangeo-RAN-je |
| Nederländska | roodrot | blauwbla-o | groengron | geelgel | zwartzvart | witvit | bruinbrö-yn | grijsgrä-is | oranjeo-RA-nje |
| Norska | rødrö | blå | grønngrön | gul | svart | hvitvit | brun | grå | oransjeo-RAN-sje |
| Polska | czerwonytjär-VÅ-ni | niebieskiNJÄB-jäs-ki | zielonyjä-LÅ-ni | żółtyJOU-ti | czarnyTJAR-ni | białyBJA-ui | brązowybrån-ZÅ-vi | szarySJA-ri | pomarańczowypå-ma-ranj-TJÅ-vi |
| Portugisiska | vermelhovir-ME-ljo | azula-ZOL | verdeVER-di | amareloa-ma-RÄ-lo | pretoPRE-to | brancoBRAN-ko | marromma-RON | cinzaSIN-za | laranjala-RAN-ja |
| Rumänska | roșuRO-sjo | albastrual-BAST-ro | verdeVER-de | galbenGAL-ben | negruNEG-ro | alb | maroma-RO | gri | portocaliupor-to-KA-li-o |
| Ryska | красныйKRAS-nij | синийSI-nij | зелёныйzi-LO-nij | жёлтыйJOL-tij | чёрныйTJOR-nij | белыйBE-lij | коричневыйka-RITJ-ni-vij | серыйSE-rij | оранжевыйa-RAN-ji-vij |
| Spanska | rojoRO-ho | azula-TOL | verdeBER-de | amarilloa-ma-RI-jo | negroNEG-ro | blancoBLAN-ko | marrónma-RON | gris | naranjana-RANG-ha |
| Svenska | röd | blå | grön | gul | svart | vit | brun | grå | orange |
| Syrisk arabiska | أحمرAH-mar | أزرقAZ-ra | أخضرAH-dar | أصفرAS-far | أسودAS-uad | أبيضAB-jad | بنيBON-ni | رماديra-MA-di | برتقاليbor-to-a-li |
| Turkiska | kırmızıkor-mo-ZO | mavima-VI | yeşilje-SJIL | sarısa-RO | siyahsi-JAH | beyazbe-JAZ | kahverengikah-ve-ren-JI | grijri | turuncuto-ron-DJO |
| Tyska | rot | blau | grüngryn | gelbgälp | schwarzsjvarts | weißvajs | braun | grau | orangeo-RAN-je |
| Ukrainska | червонийtjer-UÅ-nij | синійSI-nij | зеленийze-LE-nij | жовтийJÅU-tij | чорнийTJÅR-nij | білийBI-lij | коричневийko-RITJ-ne-uij | сірийSI-rij | помаранчевийpo-ma-RAN-tje-uij |
| Österrikisk tyska | rot | blau | grüngryn | gelbgälp | schwarzsjvarts | weißvajs | braun | grau | orangeo-RANGSJ |
Var går gränsen mellan färgerna?
Japanskans 青 [ao] är sidans ord för blått, men ordet har historiskt täckt även delar av det svenskan kallar grönt – därför finns 緑 [midori] som ett eget, yngre ord. Gränsen mellan två färger är alltså inte given av naturen, utan något varje språk har dragit på sitt sätt, och den flyttar sig inte bara för att en ny färgskala dyker upp.
Koreanskan bygger i stället alla färgnamn likadant: 빨간색 [ppal-gan-saek], 노란색 [no-ran-saek] och 검은색 [geom-eun-saek] slutar alla på 색, som betyder färg. Kinesiskan gör samma sak med 色 i 红色 [hóng sè] och 蓝色 [lán sè]. Svenskan har inget sådant efterled: röd är röd, utan påminnelse om att det handlar om en färg.
Kaffe, frukt och andra lån
Brunt är inte gammalt i alla språk. Turkiskans kahverengi [kah-ve-ren-JI] betyder ordagrant kaffefärgad, grekiskans καφέ [ka-fé] är helt enkelt kaffe, och italienskans marrone och franskans marron [ma-RONG] kommer från kastanjen. Svenskans brun är däremot ett gammalt germanskt ord utan mat i sig.
Orange kommer nästan överallt från frukten. Grekiskans πορτοκαλί [por-to-ka-lí] och rumänskans portocaliu [por-to-KA-li-o] går tillbaka på namnet på apelsinen, spanskans naranja [na-RAN-cha] och portugisiskans laranja [la-RANG-zha] likaså. Svenskans orange, danskans orange och finskans oranssi [O-rans-si] är alla inlånade, vilket hörs på att de inte böjs som andra färgord.
Ljud och typiska svenska fel
Franskans jaune [JON] och rouge [ROJ] innehåller ett tonande sje-ljud som svenskan saknar. Svenskar tar närmaste granne, det vanliga sje-ljudet, vilket gör orden hårdare än de ska vara. Turkiskans kırmızı [kır-mı-zı́] har tre ı i rad, vokalen utan läpprundning, och dessutom tyngden allra sist.
Ordet verde dyker upp i italienskan, spanskan, portugisiskan och rumänskan, och det avslöjar svenskar direkt: i svenskan smälter r och d ihop till ett enda tjockt ljud, som i bord och hjord. I verde ska bokstäverna höras var för sig. Samma sak gäller nederländskans groen [CHROEN] och grijs [CHREIS], där det inledande skrapljudet blir ett svenskt k.
Korta samtal ur vardagen
I en klädbutik i Strasbourg
- ExpeditenLe rouge ou le bleu?Den röda eller den blå?
- KundenLe bleu, merci.Den blå, tack.
På basaren i Istanbul
- KundenKırmızı çanta ne kadar?Vad kostar den röda väskan?
- FörsäljarenKırmızı olan elli lira.Den röda kostar femtio lira.
I en butik i Sapporo
- Kunden青のシャツはありますか。Har ni den blå skjortan?
- Expeditenはい、青と黒があります。Ja, vi har blå och svart.
I en butik i Verona
- KundenVorrei il maglione verde.Jag skulle vilja ha den gröna tröjan.
- ExpeditenIl verde è qui.Den gröna finns här.
Vanliga frågor
- Varför betyder turkiskans ord för brunt kaffe?
- kahverengi [kah-ve-ren-JI] är sammansatt av kaffe och färg. Grekiskans καφέ gör samma sak, medan italienskans marrone i stället kommer från kastanjen.
- Täcker japanskans 青 både blått och grönt?
- Ordet har historiskt sträckt sig över en del av det svenskan kallar grönt. Sidans ord för grönt är 緑 [midori], som är yngre.
- Vilket färgord är svårast för svenska talare?
- Franskans rouge och jaune, på grund av det tonande sje-ljudet, samt alla former av verde, där svenskan vill smälta ihop r och d.